lillavirre

"Jag kan vara ditt plåster, skydda dig ett tag

men vi båda vet att plåster faller av" 

 

Jag vet inte varför, men jag känner mig så jälva tom. Tom på allt. 

Tom men ändå så mycket känslor. Vet inte vart jag ska ta vägen, vad jag ska göra. Vad ska man göra? Hur ska man någonsin veta vad man ska göra?

Det är så svårt att orka. Att orka stå ut. Stå ut med vad? Det vet jag inte ens. Jag vet inte ens vad det är jag inte orkar.

 

Jag förstår inte varför jag aldrig blir hel. Varför känner jag mig aldrig hel?

Hela min trygghet finns hos dig. Vad händer då när du försvinner? Försvinner jag då också?